Svartvitt i mörkret

Hu va det märks att det börjar bli vinter. Klockan är bara fyra och det är redan så gott som mörkt ute. Burr. Men det är då man kan tända ljus i precis hela lägenheten utan att skämmas, något jag tänkte göra så fort jag jobbat klart för dagen. Ska också försöka röja lite till i stöket så att det här “temporära allt på trekvart” stöket som står överallt kanske kan bli lite mer uthärdligt. Nu är jag i princip klar med redigeringen av Saras bilder och jag blir lika glad varje gång jag ser dem, underbar känsla att vara nöjd med sitt jobb.

Snygga Sara fotade jag inte bara hemma i lägenheten utan även i trappuppgången utanför. Älskar verkligen det två våningar höga fönstret bakom trappan, underbart ljus och en plats jag velat fota på länge.

Nu blir det lite mer te, en stund till med jobb och sen tror jag bestämt att det blir jag och min bok i skenet av tända ljus. Trevlig kväll!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

11 kommentarer på inlägget “Svartvitt i mörkret

  1. Visst är den, och ja, såå sött att de kan sitta där och prata sen! Älskar alla kombinationer, framför allt att den går att ha som singelvagn då Lova kanske inte åker vagn så väldigt många månader efter att bebisen är här, iallafall inte dagligen, så då kommer den till användning sen ändå :D Tänkte lika som du, men den är superstabil! :D

    Och åh, måste ju svara på ditt mail! Det vore såååå kul!!! :D :D

    • Haha ja vi hade en lång kofta som hon kunde svepa om sig om vi hörde någon i trappan och fönstren bakom är frostade så det syns inget utifrån :)

  2. Ja det är ju jättespännande det här. Han får lära sig på dagis och så kommer han hem och lär oss, hihi. Så stolt var han och att han bara sådär från ingenstans plockar fram sin lilla färdighet och visar oss i helt rätt situation som om han aldrig gjort annat är så häftigt, haha.
    Åh jag tyckte det där med magneterna verkade så jäkla bra! Att gå från att vara helt döv till att faktiskt höra, tycker det är så häftigt att det funkar. Och dom tjejerna som har levt med det sen så tidig ålder kanske inte tänker så? Det blir ju mer “så det är” för dom. Men jag vet inte, inte alls insatt:)

    • Mja.. man hör ju inte som en hörande, inte samma nyanser av ljud och tydlighet och så vidare. Det är ju en häftig teknik och om de är så små och föräldrarna är hörande (?) så kanske dom kommer trivas i den hörande världen med något nedsatt hörsel. Vi hoppas på det :)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>