Vertikal skönhet

Jag fotograferade ju instruktörer och elever på min dansstudio igår och jisses så många bilder det blev. Över 1000 bilder och många riktigt fina. Tack gode gud för RAW-format och CameraRAW dock. Jag borde visa er hur det fungerar någon gång men jag kan visa en före och efter här i alla fall så ser ni att även situationer där allt blir gult och hemskt så finns det hopp om att rädda bilden. I dansstudion var det väldigt väldigt varmt grönt ljus, något som ser hemskt ut på bild. I och med den gröna tonen spelade ingen roll vilken värme (gult/blått) jag valde i vitbalansinställningarna då det gröna fortfarande förstörde alla hudtoner. Jag fotograferade därför på Auto Vitbalans (AWB) i RAW-format för att kunna ändra vitbalansen i datorn. Det låter kanske knepigt men det är det verkligen inte. Tror det får bli en liten tutorial eller nått om det sen. Här får ni i alla fall före och efter. Rätt stor skillnad, eller hur?

Godmorgon förresten! Här blir det en promenad för att starta veckan och efter det jobb. Massor av bilder att redigera, massor av annat jobb och så otroligt mycket pepp. Det här kommer bli en toppenvecka! Önskar er en underbar måndag

En hektiskt helg

Jisses vilken hektisk, men underbar, helg! 15 timmar igår slutade på någonstans runt 18 då turneringen drog ut på tiden. Efter så många timmars jobb stupade jag i säng strax efter tre. Sov till halv 12 och vaknade med känslan av värsta bakfyllan. Ett klart tecken på att man kan må så även utan en droppe alkohol, hehe. Huvudvärken och illamåendet la sig dock snabbt efter några glas vatten och en pannkaksfrukost (bästa resterna!). Hann inte vila mycker mer än så innan det var dags att göra sig i ordning för dagens huvudmål. Fotokurs med Gordon Andersson. Jag fotograferar ju som ni vet i princip enbart med befintligt ljus så det var otroligt intressant att gå en kurs i studio/blixtfotografering som innefattade alla moment från att modellen kommer in i studion och man sätter ljuset till all redigering och slutligen en klar bild.

Är helt slut efter allt jobb i helgen men har haft galet roligt och är väldigt nöjd. Produktiva dagar ger alltid lite extra till välmåendet. Det ska bli skönt att följa upp denna hektiska helg med en mer avslappnad helg nästa vecka då min fina vän Sara kommer upp och hälsar på. Längtar redan!

Nu ska vi äta en enkel kyckling i ugn med ris och sås och slå på nått kravlöst tecknat på TVn innan vi tar tidig kväll här, lika trötta båda två. Hoppas er helg varit lika härlig som min!

Tiden springer fort när man smider planer

Oj som tiden sprungit iväg idag, helt tomt här inne ju! Jag har suttit och skissat och funderat över en nyhet till mitt företag som jag tror kan bli riktigt bra om jag får till det. Vågar inte riktigt berätta om det än, vill ha lite mer kött på benen först. Men det är spännande och roligt att få fortsätta utveckla mitt eget företag. I år är mitt år, bara så ni vet, hihi.

Nu är det snart dags för ett pass Pole Dance, har blivit dåligt med träning första halvan av veckan så jag ser fram emot att ta tag i det nu. På tal om träning ska jag, Amanda och Kikki på ett exklusivt event i helgen. Nike har NIKE Blast Night på Globen där man får testa ett av deras träningspass och se nyheter från vårens och sommarens kollektioner. Ser fram emot vad de har att erbjuda och såklart kvällen som sådan. Nähä, dags att byta om här hemma, vi hörs förmodligen lite senare igen. Trevlig kväll!

Nästa destination – Deztination

Det är då inte ofta jag använder blixt och videolampa, men dagar som denna, när jag ska fotografera och filma ett enormt musik/dansevent med flera kända DJs i Solnahallen i Stockholm, då packas det ner i väskan. Det är också då mitt älskade fisheye objektiv tittar fram. Ett objektiv som sällan gör sig bra på bröllop och som knappast fungerar till porträttsessioner men som kan skapa underbar magi på ett event som detta. Det släpptes över 1700 biljetter och många av mina “eventvänner” från DreamHack kommer vara där och jobba. Det är ju en speciellt grej det där med event. Det passar inte alla att jobba “dödsdygn” då man först riggar hela eventet, sen jobbar under tiden som gästerna är där, för att sen riva eventet på natten och kraschlanda i sängen 24 timmar efter att man gick upp. Det sliter ju på kroppen såklart men jäklar vad kul det är och vilket underbart gäng människor man får slita och skratta med.

Jag ska så smått börja göra mig i ordning här, packa det sista i kameraväskan och få i mig lite lunch om nån timme. Sen bär det av mot Deztination och efter det blir det nog rätt tyst här idag. Men vi hörs ju såklart imorgon igen om inte förr. Ha en underbar lördag mina vänner!

Tillbaka till verkligheten

Verkligheten. Stockholm. 26kvm. Jobb. Sova 00-08. Konstigt.

Kontrasterna mellan event-livet och verkligheten är så enorma att man ibland känner sig vilsen när man kommer hem igen, till verkligheten. Till lugna dagar, jobb, middagar med sambon, disk som skall diskas och nätter som ska spenderas sovandes. Den allra största skillnaden är nog att man är just hemma, ensam. Man är inte konstant omgiven av ett stort gäng underbara människor och man står inte 5cm framför högtalare som pumpar ut peppande musik och som ger en galna adrenalinkickar. Man får abstinens när man kommer hem. Abstinens av att inte ha konstanta adrenalinkickar, inte få skrattattacker 2 gånger i timmen och av att det inte händer saker hela hela tiden. Hjärnan undrar liksom var all stimulans tog vägen, vart alla intryck gick och varför det inte händer så mycket på våra 26kvm här hemma i Stockholm.

Därmed inte sagt att jag på något sätt är olycklig. Jag är så tokigt överlyckligt kär i min älskade sambo, jag älskar vår lägenhet, jag älskar Stockholm, jag älskar mitt jobb och jag har höga hopp om framtiden men klarar ändå av att leva i nuet. Jag bara saknar hypen och kickarna. Men jag vet ju att det snart är dags igen. Nu blir det en månad av adventspyssel, mysbloggande i lugna harmoniska färger och fix och trix med ombyggnaden i lägneheten. Förmodligen är det just de här kontrasterna som får mig att uppskatta de olika delarna i mitt liv så otroligt mycket.

Kommer bjuda på ett antal bildbomber från eventet som var nu förra veckan innan vi återgår till det totala lugnet. Hoppas ni står ut, även om ni inte är intresserade av eSport, HipHop och Hardstyle. Först ut är några av mina vinnarbilder från tävlingen vars final höll i Kinnarps (Jönköpings stora Hockeyarena).

Snart är det dags!

Klockan är redan 7 på kvällen och det är första gången jag har tid att titta in här idag. Nu börjar det verkligen hetta till här och man känner spänningen i luften. I morgon bitti slår vi upp dörrarna för drygt 15.000 besökare, flertalet turneringar, profsspelare från hela världen, artister och DJs. Jag är så jäkla pepp! Måste fortsätta jobba här nu, kvällens projekt är att fota alla funktionärsteam (typ klassfoto stil fast lite roligare) som ett kul minne.

 

Substitut

Tittut sådär söndagkväll. Tiden rinner iväg så galet fort och det händer saker precis hela tiden så mycket tid vid bloggen blir det då inte. Allt är fortfarande i uppbyggnadsfasen och jag riktigt längtar till det sätter igång på riktigt. Stämningen, människorna och de härliga bilderna man kan få… ååh jag vill ha nu!

Det är väldans dåligt med intressanta bilder på uppbyggnaden hittills då jag mest filmat så jag tänkte att som substitut får ni ytterligare några bedårande bilder på den här lilla sötnosen. Visst är hon underbar? Nu ska vi visst till Willys en sväng för lite godis och annan proviant, vi hörs imorgon lite mer på riktigt hoppas jag!

Post-event koma

Kom hem kvart över sex imorse. Somnade. Vaknade vid två. Gick till Espresso House. Köpte kaffe och bagel. Gick hem och sov två timmar till. Städade lite i lägenheten. Packade sandaler, bikini och pass. Satte oss i bilen och åkte till Eskilstuna. Kröp upp i soffan med vars en iPad och lite småpillspyssel.

20120917-201023.jpg
Foto: Carl Oscar Aaro

En dag efter ett event som det i helgen är en dag man spenderar i fullständig koma. Så mycket man anstränger kroppen när man springer (och då menar jag verkligen springer) runt på betonggolv och upp och ner för läktare för att alltid vara på rätt ställe och ta rätt bilder och sen få upp dem på nätet så de kan användas i sociala medier med i princip noll fördröjning. Det är tur att man får så mycket adrenalin av upphetsade kommentatorer, galet bra publik, blinkande lampor och bra musik på så hög volym att man känner basen. Utan det adrenalinet hade man inte orkat mer än ett par timmar och definitivt inte 35 timmar på två dygn. Av ovanstående skäl har det också ekat tomt här idag. Jag har ju trots allt mest sovit och det där med att blogga sina drömmar medan man sover, det verkar komplicerat. Nu är det lugn och ro och mys som står på schemat. Imorgon är det nya friska tag. Trevlig kväll på er!

Fredagsmys vs. Eventbygge

Nu äntligen har jag kunnat sätta upp dator och skärm med ström och nät så nu kan jag titta in här lite mer på riktigt. Har fortfarande inte några jätteroliga bilder att visa upp då eventet som sagt börjar först imorgon men här är i alla fall tre bilder där man ser hur jäkla stort globen verkligen är. Jag tycker nästan att det känns större nu när det är tomt och upplyst än vad det brukar kännas när det är fullt med folk under konserter och hockeymatcher. Vi sliter på här i alla fall med scener och turneringsområden, elkablar, nätverkskabalr, tross och banderoller, som vanligt under ett sånt här event med andra ord. De första värdarna och spelarna börjar anlända till Sverige nu också och rullar väl in till Globen och hotellet här nu inom ett par timmar. Ser fram emot imorgon något helt otroligt. Detta är verkligen en av de mer galna delarna av mitt liv, men en del jag värdesätter högt och tycker otroligt mycket om.

Ni andra är väl på väg in i det traditionella fredagsmyset. Själv lär jag bli kvar här många timmar till. Vi bygger ju trots allt det hittills största eSporteventet någonsin i Europa, en till sak på listan över galet häftiga saker jag varit med om i mitt liv. En sån där sak att berätta för barnbarnen ni vet. Nu blir de fler bilder, mer redigering och häng med galnaste vännerna. Njut av er fredagskväll, det ska jag göra!

Att se sitt eget namn

Att se sitt eget namn kan vara en sådan befrielse. En bekräftelse på att det är värt att kämpa vidare. Ett tecken på att man i alla fall inte är helt värdelös.

Att jobba som frilansfotograf kan vara riktigt tufft. Man kämpar och sliter, får inte speciellt bra betalt och får slita för att signa jobben. Men så ibland, när man dagen efter ett event slösurfar på aftonbladet och helt plötsligt får se sitt eget namn under bilden på första sidan, då känns livet rätt jäkla bra!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...